Hahaha
Hittade en gammal goding:
Först i kön till Tolkien
Hahaha, nerds <3 Men så här gick det inte alls till. Varken jag eller C sov på medis inför biljettsläppet. Vi ställde bara upp och passade en kompis tält när han behövde göra annat. Och precis då kom SVD. När den lilla intervjun gjordes var vi på tåget på väg hem, men det syns det inget av i artikeln. Så kan alltså förhållandet journalistisk slutprodukt <---> verklighet se ut.
---------------------------------------------------------------------------------------------
För övrigt:
Hade tänkt ta en cykeltur och ge mig in i djupaste skogen med B idag för att leta vilt och spåra. Planerna gick i kras då B är jättehalt. Hon verkar ha slitit ner den trampdyna som hon fick glas i förut (förmodligen pga felbelastningen när hon hade ont av såret) och har lyckats slicka på den så att den har börjat luckras upp. Usch :( vi får se om jag behöver blanda in veterinären. Strumpa och linda PÅ ute.
Det har gått okej med hundmöten.
De flesta hund-spottningar idag har gått bra. Ombetingningen ger resultat, men så är hon också tränad så sedan tidigare, även om jag kanske inte haft alla metodens pusselbitar på plats tidigare. Det går mot det bättre tycker jag, men C (som förvisso inte är ute med B på samma sätt som jag är och som aldrig någonsin ger henne matbelöningar för att förstärka trevligt beteende ute) påpekade igår att han inte är av samma åsikt och att han tycker att det är konstigt att jag betalade 2500 för att vi skulle gå hos en instruktör vars råd jag nu inte följer. Jag menar att det inte är så enkelt - jag följer många av råden, men har mixtrat lite med dem. Hans ord rubbade mig ändå lite i övertygelsen, och jag orkar inte med sånt tvivel nu. Men det absolut sämsta jag kan göra är att tvivla på mig själv. Då om någonsin blir det fel.
Jag önskar att jag kunde vara som många andra som bara tar allt med en axelryckning. Det är så mycket enklare då.
I grova drag handlar det om A) att låta henne titta på sånt som är "jobbigt" eller "intressant", ombetinga med hjälp av matbelöningar och avdramatisera det hela vs. B) att låta henne titta men hela tiden kolla hennes öron och påkalla hennes uppmärksamhet om hon börjar låsa sig och sedan spela dunderarg och korrigera om hon väjer att inte lyssna/är oförmögen att lyssna.
Jag minns att jag skrev på FB efter första tillfället hon instruktören - någonting i stil med "B är en dryg jävel som måste tryckas till lite". Med skämtsam underton såklart. Jag är inte längre säker på att det stämmer. Hon är inte allmänt nonchig mot mig, inte alls. Hon lyssnar alltsomoftast mycket bra, förutom när något stressar henne eller hennes jaktinstinkt är triggad.
Det jag inte orkar just nu är att grubbla. Jag är så satans trött på det. Undrar vilken skitmentalitet jag själv har som inte lyckas upprätthålla min egen inre harmoni och låter allt med B bli så stort och viktigt.
Jag tror att jag snart har lyckats ombetinga betydelsen av min egen hund för mig själv, från "älskling" till "irritationsmoment". BLÄ. Att hon idag allmänt ser ut som om hon ska dö (ja, det är väl dels på grund av att det känns jobbigt i tassen) eller som om jag slår henne utan att jag har gjort någonting gör mig nästan provocerad. Jag lägger alla tankar på henne åt sidan idag så blir det säkert bättre inför imorgon.
------------------------------------------------------------------------------------------
Kvällsuppdatering:
Måste nästan be om ursäkt för den totaldeppiga tonen senast. Mitt humör är just nu starkt knutet till hur jag anser att det går med uppsatsen. Inte för att allt plötsligt har löst sig nu, men jag känner mig i alla fall lugnare vid tanken på att det värsta som kan hända är att jag blir lite sen med inlämningen. Värre än så kan det faktiskt inte bli! Synd att magsjukan kom och ställde till det för mig.
Nu har vi i alla fall hunnit träffa på ännu fler hundar och B har i princip bara tänkt: KYCKLING! Det syns i hennes galna blick <3
Vi tog en kvällssväng till Trehörningen-skogen via ängen där vi kampade och lekte. Hon kampade grymt bra! Jag blir så glad när hon är på det humöret! Och jag lyckades sluta långt innan hon tröttnade :) kul! Alltid när jag har bestämt att vi ska lämna ängen eller något annat träningsställe står hon kvar och tjurar och vägrar följa med. Det har jag lärt in med flit, jag vill att hon ska älska att vara på "apellplan". Och ibland får hon "vinna", genom att jag kommer tillbaka och hon får lov att köra lite mer. Snacka om att manipulera hunden till att tro att hon älskar träning... :D Idag var jag dock inte SÅ rolig.
I skogen fick hon gå med lina, vilket jag HATAR, för det är som sagt inte ofta den behöver användas. Den är trasslig, jobbig och i vägen. Vi satt en stund på en brygga och tittade på vattnet och fåglarna. Nu är det så vansinnigt vackert ute!
Justja. Jag ringde djursjukhuset och lyckades hamna i telefon med Sara :). Hon rådde mig att låta veterinär titta på trampdynan. Jag passade på att fråga om en annan sak också som har hänt då och då den senaste tiden. B läcker. Ibland droppar hon lite kiss i vaket tillstånd och vissa gånger när hon har vilat/sovit kan man se en lite pöl där hon har legat. Hon tvättar sig en del där bak också. Det har hänt så sporadiskt och har haft ett uppehåll ett tag att alla tankar på att kolla upp det har fallit bort, men precis innan jag skulle ringa vet. tittade jag till B där hon låg i vår säng och såg en stor fläck på lakanet invid rumpan :/ så nu ska det undersökas!
Sara hjälpte mig att fixa en tid så att jag kan slå två flugor i en smäll, så på måndag blir det tass- och kisserikoll. Jag ska ta med urinprov från morgonurinen också... lycka till med det.
Sen ringde jag Janna och rådfrågade lite om försäkring och ersättning. Vilka bra människor man har omkring sig! :D <3
Avslutar med en skön sommarbild där den som har bra syn kan se B:s ofrivilliga (hähä) dopp i Mörtsjön under juni månad förra året:
...hon ser dock inte ut att ha blivit SÅ ledsen över sin tabbe:
Nu ska jag göra det sista för kvällen, sedan sova till sisådär 4:30 då det är dags att kliva upp för "morgon"-promenad innan de smått värdelösa två och en halv timmarna på jobbet. BLÄ.
Först i kön till Tolkien
Hahaha, nerds <3 Men så här gick det inte alls till. Varken jag eller C sov på medis inför biljettsläppet. Vi ställde bara upp och passade en kompis tält när han behövde göra annat. Och precis då kom SVD. När den lilla intervjun gjordes var vi på tåget på väg hem, men det syns det inget av i artikeln. Så kan alltså förhållandet journalistisk slutprodukt <---> verklighet se ut.
---------------------------------------------------------------------------------------------
För övrigt:
Hade tänkt ta en cykeltur och ge mig in i djupaste skogen med B idag för att leta vilt och spåra. Planerna gick i kras då B är jättehalt. Hon verkar ha slitit ner den trampdyna som hon fick glas i förut (förmodligen pga felbelastningen när hon hade ont av såret) och har lyckats slicka på den så att den har börjat luckras upp. Usch :( vi får se om jag behöver blanda in veterinären. Strumpa och linda PÅ ute.
Det har gått okej med hundmöten.
De flesta hund-spottningar idag har gått bra. Ombetingningen ger resultat, men så är hon också tränad så sedan tidigare, även om jag kanske inte haft alla metodens pusselbitar på plats tidigare. Det går mot det bättre tycker jag, men C (som förvisso inte är ute med B på samma sätt som jag är och som aldrig någonsin ger henne matbelöningar för att förstärka trevligt beteende ute) påpekade igår att han inte är av samma åsikt och att han tycker att det är konstigt att jag betalade 2500 för att vi skulle gå hos en instruktör vars råd jag nu inte följer. Jag menar att det inte är så enkelt - jag följer många av råden, men har mixtrat lite med dem. Hans ord rubbade mig ändå lite i övertygelsen, och jag orkar inte med sånt tvivel nu. Men det absolut sämsta jag kan göra är att tvivla på mig själv. Då om någonsin blir det fel.
Jag önskar att jag kunde vara som många andra som bara tar allt med en axelryckning. Det är så mycket enklare då.
I grova drag handlar det om A) att låta henne titta på sånt som är "jobbigt" eller "intressant", ombetinga med hjälp av matbelöningar och avdramatisera det hela vs. B) att låta henne titta men hela tiden kolla hennes öron och påkalla hennes uppmärksamhet om hon börjar låsa sig och sedan spela dunderarg och korrigera om hon väjer att inte lyssna/är oförmögen att lyssna.
Jag minns att jag skrev på FB efter första tillfället hon instruktören - någonting i stil med "B är en dryg jävel som måste tryckas till lite". Med skämtsam underton såklart. Jag är inte längre säker på att det stämmer. Hon är inte allmänt nonchig mot mig, inte alls. Hon lyssnar alltsomoftast mycket bra, förutom när något stressar henne eller hennes jaktinstinkt är triggad.
Det jag inte orkar just nu är att grubbla. Jag är så satans trött på det. Undrar vilken skitmentalitet jag själv har som inte lyckas upprätthålla min egen inre harmoni och låter allt med B bli så stort och viktigt.
Jag tror att jag snart har lyckats ombetinga betydelsen av min egen hund för mig själv, från "älskling" till "irritationsmoment". BLÄ. Att hon idag allmänt ser ut som om hon ska dö (ja, det är väl dels på grund av att det känns jobbigt i tassen) eller som om jag slår henne utan att jag har gjort någonting gör mig nästan provocerad. Jag lägger alla tankar på henne åt sidan idag så blir det säkert bättre inför imorgon.
------------------------------------------------------------------------------------------
Kvällsuppdatering:
Måste nästan be om ursäkt för den totaldeppiga tonen senast. Mitt humör är just nu starkt knutet till hur jag anser att det går med uppsatsen. Inte för att allt plötsligt har löst sig nu, men jag känner mig i alla fall lugnare vid tanken på att det värsta som kan hända är att jag blir lite sen med inlämningen. Värre än så kan det faktiskt inte bli! Synd att magsjukan kom och ställde till det för mig.
Nu har vi i alla fall hunnit träffa på ännu fler hundar och B har i princip bara tänkt: KYCKLING! Det syns i hennes galna blick <3
Vi tog en kvällssväng till Trehörningen-skogen via ängen där vi kampade och lekte. Hon kampade grymt bra! Jag blir så glad när hon är på det humöret! Och jag lyckades sluta långt innan hon tröttnade :) kul! Alltid när jag har bestämt att vi ska lämna ängen eller något annat träningsställe står hon kvar och tjurar och vägrar följa med. Det har jag lärt in med flit, jag vill att hon ska älska att vara på "apellplan". Och ibland får hon "vinna", genom att jag kommer tillbaka och hon får lov att köra lite mer. Snacka om att manipulera hunden till att tro att hon älskar träning... :D Idag var jag dock inte SÅ rolig.
I skogen fick hon gå med lina, vilket jag HATAR, för det är som sagt inte ofta den behöver användas. Den är trasslig, jobbig och i vägen. Vi satt en stund på en brygga och tittade på vattnet och fåglarna. Nu är det så vansinnigt vackert ute!
Justja. Jag ringde djursjukhuset och lyckades hamna i telefon med Sara :). Hon rådde mig att låta veterinär titta på trampdynan. Jag passade på att fråga om en annan sak också som har hänt då och då den senaste tiden. B läcker. Ibland droppar hon lite kiss i vaket tillstånd och vissa gånger när hon har vilat/sovit kan man se en lite pöl där hon har legat. Hon tvättar sig en del där bak också. Det har hänt så sporadiskt och har haft ett uppehåll ett tag att alla tankar på att kolla upp det har fallit bort, men precis innan jag skulle ringa vet. tittade jag till B där hon låg i vår säng och såg en stor fläck på lakanet invid rumpan :/ så nu ska det undersökas!
Sara hjälpte mig att fixa en tid så att jag kan slå två flugor i en smäll, så på måndag blir det tass- och kisserikoll. Jag ska ta med urinprov från morgonurinen också... lycka till med det.
Sen ringde jag Janna och rådfrågade lite om försäkring och ersättning. Vilka bra människor man har omkring sig! :D <3
Avslutar med en skön sommarbild där den som har bra syn kan se B:s ofrivilliga (hähä) dopp i Mörtsjön under juni månad förra året:
...hon ser dock inte ut att ha blivit SÅ ledsen över sin tabbe:
Nu ska jag göra det sista för kvällen, sedan sova till sisådär 4:30 då det är dags att kliva upp för "morgon"-promenad innan de smått värdelösa två och en halv timmarna på jobbet. BLÄ.
Kommentarer
Postat av: Janna
Vad skönt att ni bokat tid hos veterinären nu, det är alltid bra att kolla upp saker en gång för mycken än en gång för lite. Och vilken skön artikel :-) Jag gillar speciellt ditt uttalande: "Oh nej! Är det så illa?" Så skönt :-D Haha
Postat av: Johanna
Exakt så där var Pi när hon hade UVI - supernice att få pölar i sängen -ryser-
Trackback