tilt

jag lyckas inte upprätthålla bloggandet så som jag tänkt. det är mycket nu. vi har flytt vårt hem pga stambyte och har tillfälligt flyttat in hos mamma och pappa. det tog hela helgen. sedan är skolan igång och kräver mycket energi och tankekraft. dessutom är buffy sur och jag har ingen lust att jobba igång ett roligt samarbete med en kärring som slår över och står och gapskäller så for jag berömmer för intensivt eller hon inte får som hon vill. jäkla knepiga hund.
igår på rallylydnadskursen fick hon sitta uppbunden ensam vid ett par tillfällen för att hon betedde sig illa och gick upp i stress. man får inte ha kul om man inte skärper sig. men visst, vår plan ligger precis intill en jättestor konstgräsplan där ett helt juniorlag med fotbollstjejer tränade för fullt. bollar flög, med andra ord. så det är långt ifrån störningsfritt där vi tränar. men förra veckan var det däremot inga större problem.
kanske ska hon löpa. mycket tyder på det.

på uppletandefronten inte mycket nytt. har inte hunnit träna mer än ett par gånger, med märkligt resultat. sist vi tränade var farten ut bättre (jag gjorde rikta-in-övningen innan vi körde, men hon såg mig inte valla utan var en bra bit bort, med christoffer) men däremot stannade hon och spottade ut föremålen innan hon kommit fram till mig! vi har tränat på avlämnanden för sig (ganska mycket på sistone - med jättebra resultat - kan det ändå vara därför det strular?) och jag har aldrig bråkat med henne om det när vi kört uppletande. ska prova igen nu i veckan och se. vi är inte redo att köra helt utan retning innan verkar det som iaf.
i övrigt har jag inte så mycket att kommentera om träningen. kanske hade jag haft det om jag bemödat mig att skriva på en gång och inte skjutit på det så länge som jag gjort :)
sändande till kon börjar gå riktigt bra. ska börja ställa ut den utan att hon ser det och prova med det. fotgåendet har också gått bra. platsliggning kör vi lite här och lite där. det är väl bara att nöta.


ligger man och trycker under köksbordet gör man bäst i att bära hatt

vi ligger lågt tills dess att fröken är på bättre humör. igår sprang vi 6 km. de var hon inte heller på humör för, för den delen. hon låg 20 meter bakom mig i skogen och på vägarna så fick jag nästan släpa henne i kopplet. men det gick och efteråt var hon mycket nöjd och glad. hon tycker åtminstone att det är mysigt att vara hos "mormor" och "morfar".

när vi under flytten ställde ihop alla möbler och allt vi äger i mitten av vardagsrummet blev fönstret fritt och förvandlades till en ypperlig utkiksplats för någon med lång nos. då såg det ut såhär: