tilt

...som har sin kula mitt på golvet i rummet.



där ligger DET och gnager på benknotor så väggarna skallrar.
det är ganska farligt.



(jag hatar att skriva hemtenta och har insett att jag har en del drag av aspergers syndrom)

helt vansinniga electric eel shock på huset!
tyvärr missade far dem. och tyvärr var publiken rent allmänt mindre än den borde varit - men vilket drag!



kul med en röjig och samtidigt så intim spelning.

svärfar lelle stagedivade :D
...jag har filmbevis :D

såhär fint kan det vara i rågsved om morgonen

glömde nämna att FLUFFY var lördagkvällens starkast lysande stjärna

 
(observera det håriga golvet.... *ryyys*)

omåttligt populär och oändligt charmig svansade hon omkring och fick sin mening sagd om både det ena och det andra. tjusig som få i sin burriga boa var hon festens kalaspingla.
hon skulle vara the center of attention hela tiden - och som hon fick leva ut!
när sedan buffy kom hem på söndagen var det någon som inte blev så glad.

jag själv däremot är snarast chockad över hur dåligt jag klarade att vara ifrån buffy. bra att veta att det funkar att ha henne hos mor och far, men inte annat än i nödfall! mitt barn :D

stalljobbet tackade jag nej till. fick lov att ta mig själv i kragen i den frågan.
jag vill alltid för mycket.

har läst den unge werthers lidande och självklart tyckte jag om den.
inte för att jag själv är som hämtad ur romantiken med olidligt pompösa känslor och tankar, men jag är fan inte långt därifrån.
jag lånade mitt ex på bibliotek och någon har gjort intressanta understrykningar och kommentarer i marginalen. det känns som om det var länge sedan jag läste en bok som inte någon kommenterat i. tänk om de olika klottrarnas åsikter och fokus påverkar mitt tänkande och min läsning? :) kanske inte den här senaste kommentatorn isåfall, för han eller hon tycks verkligen inte gilla den unge werther. han/hon verkar störa sig på hans stormiga känslor och ibland irrationella uppförande. det verkar vara en riktig moralist som har hållit i boken innan mig!
mycket intressant att man alltså kan läsa den utan sympati för werther. för mig skulle det vara omöjligt.

i lördags var det paatii här hemma :D massa trevliga människor, välbekanta som obekanta. christoffers tobias kom med kamrater, och det gjorde mig glad. tror att vi var 25-30 som flest :) synd att jag var så krasslig bara. efter två hade jag en härligt skrovlig whiskyröst och vid halv fyra slocknade jag på sängen.
jag har fan inte hunnit vila nånting sen i torsdags, förutom igår. efter att ha städat och hämtat hem buffy från mor och far gick vi och handlade lite gott och efter det var det slapphet som gällde.

idag är förkylningen är bättre och jag orkar mer.
vi såg ratatouille igår och jag skäms för att säga det, men jag fick värsta matlagningsinspirationen :) idag har jag gjort en soppa :P, bakat bröd och börjat läsa faust. egentligen har jag nog lite brådis med läsandet, men jag orkar inte jäkta.

buffy och jag var på grusplanen och tränade i mörkret för ett tag sen. det går bra!
fotgåendet har lossnat och hon verkar ha mycket roligare nu är för någon månad sedan. hon kan fortfarande ha lite knepigt att sätta sig i position om det är för mycket störning runtikring. hon "glömmer" att sätta sig och piper lite frustrerat när hon märker att det inte är rätt.
jag testade att köra flera moment utan att ge någon annan belöning än med rösten och jag tror inte att hon reagerade särskilt negativt på det. i så fall var det nog jag som nojade, kände mig tråkig och blev tråkig därmed.
hon kommer nog aldrig bli en hund som går igång endast på röstuppmuntran. hon är en slug jävel som ska ha nåt också :) men det är bara att arbeta utifrån det så kan hon bli jävligt bra en dag.

vi körde fotgående (ett par tempoväxlingar, halter och svängar - helt-om-halt glömmer jag alltid bort :Z), sedan läggande och sist inkallning utan att belöna med annat än rösten emellan. gick bra! mest nöjd är jag med positionen och högersvängarna!
det är mörkt på planen och mycket störningar, så jag kan inte förvänta mig perfektion, men jag tycker att hon har jättebra fokus för omständigheterna. hon landar alltid hos mig, så att säga.
ställandet lägger vi på hyllan tills läggandet sitter klockrent. det blir lätt förvirrande annars.
imorrn är det tänkt att vi ska till ssbk och träna med sigge och jag hoppas att det går bra då också. har laddat med våfflor :) och om en och en halv vecka börjar kursen igen!

nu blev jag lite pirrig.
nyss ringde en tjej från södertörn ryttarcenter och frågade om jag ville komma ut dit och titta.
jag slängde iväg en ansökan dit för någon vecka sedan när jag såg att de sökte extra stallpersonal på helger.
det vore inte så dumt att få in en fot, tänkte jag.
om tiderna är okej kanske det kunde bli något bra av det hela. och om jag dessutom fick ha med mig buffy...
och om hon pallar med hästarna...
så vore det klockrent!
många "om...", men jag måste våga prova när jag nu blivit uppringd!

ca 80 hästar står där iaf, så det kan nog bli rätt kul.

modet är tappat!


en medelmåtta är vad jag är.
det är dagens inspirerande resultat av skoltimmarna.
vad upplyst jag känner mig.

en medelmåtta är väl inte helt värdelös.


jag kom hem och möttes av detta:



den värsta kattlådemassakern i världshistorien.
lådans ursprungliga plats är bortom det nedre vänstra hörnet.
någon har varit ivrig.

vem denna någon är?
...det krävs en skithund för så omfattande bajsspridning.


så gott kan man sova, med bajs i magen, när någon annan såpaskurar golv.

igår såg jag eternal sunshine of a spotless mind för andra gången. vi har köpt den att mata vår hd-dvdspelare med.
redan i titelmenyn reagerade jag jättestarkt. musiken!
jag kände igen musiken så mycket. som om jag haft den i mitt huvud.
samma känsla slog mig under hela filmen. det här har bott i mig sen jag sist mötte det.
visst tyckte jag mycket om filmen redan första gången jag såg den, men att den gjort så stort intryck på mig var överraskande. så mycket hade jag inte tänkt på den efteråt.
när jag tycker om någonting brukar det ju märkas!?

när jag idag laddade ner soundtracket förvånades jag ännu mer. efter att bara sett filmen två gånger ser jag den i huvudet medan jag hör musiken.
som en skugga måste den obemärkt ha flyttat in i mig. nu hoppas jag att den stannar.

everybody's gotta learn sometime

för första gången på kanske ett år.
jag känner mig ganska road över att jag med förväntan mellan orden skrivit att jag skulle söka jobb på posten. två år senare har jag sökt jobb på posten. och jobbat på posten.
och slutat på posten!
visst kommer jag att gå tillbaka dit, för det ÄR ett enkelt jobb. och har man en fot inne så har man.
men den där tanken att det skulle räcka för mig, med posten... där har jag blivit klokare.
posten är döden, och kommer snart att dö.

mellantinget mellan posten och hemtjänsten, finns det? två "skityrken".
kanske måste jag våga tro att jag kommer att kunna nå längre än så.